Min energi räckte upp
till medelmåttigheten
sedan förlorade jag mig
i horisonten

Förströdda vänligheter
lämnade spår som inte förargade
men som ingen mindes
när solen gick ner

Jag räknade kvinnorna
som smickrades av snällhet
men kände sig glömda
när jag flöt bort upp mot himlarna

Jag har älskat
som man älskar ett andetag
givare av liv
men bortglömt när inget står i vägen

Många är de lägereldar
som återspeglats i mina ögon
ensamma