Glädje för dig är när jag tänder en lampa,
när jag lyfter dig i luften och låter dig falla
två, tre decimetrar innan jag fångar dig igen
du tjuter, rätt ut då, och ler som att världen
just blev större, för för dig så blev den ju just det.

Glädje för dig är att se mamma komma runt hörnet
och du kryper ditt snabbaste mot henne för i tolv
minuter hade du glömt att hon fanns och du kan
inte leva med att vara en enda minut till ifrån henne,
hon sätter sig ner och tar emot dig och än en gång
tjuter du till, nu när allt plötsligt blev som det ska.

Glädje för dig är brorsorna. Två galningar som
fläktar fram och ibland förstår vad du vill oftast
inte, men de försöker och du försöker förstå vad
de här konstiga varelserna är för några du försöker
förstå hur de här stora små har lärt sig så mycket
när du kan så lite och du försöker hänga på och
de stannar till så du kan hinna ikapp. De låter dig
komma ikapp, de skrattar lika mycket som du
när du väl kommer fram och de sätter av igen

Glädje för dig är mormor morfar. Farmor farfar.
Stora ansikten som skiner när de ser dig så du
skiner tillbaka. Du kryper mot dom allt du kan
tills du inser att du kryper ifrån mamma och då
vänder du tillbaka och plötsligt blir du ledsen
för du har precis insett att du måste välja och
vem kan välja när du vill så mycket? Det finns
något här du kommer behöva lära dig men just
nu räcker det med att du vill mer än vad du
kan få tag på, det är fint att vilja så mycket.

Glädje för dig är någon sten, ett batteri, något
helt livsfarligt du hittar på marken som du
upptäcker att du kan stoppa i munnen och du
kan känna hur det livsfarliga känns innan du
för första, tusende, gången upplever ilska när
pappa eller mamma eller någon av alla oss
stora kommer och rotar runt i munnen på dig
för att få ut det där härliga, underliga som du
ville tugga lite på men som dina DIKTATORER
till föräldrar inte låter dig ha - det finns ingen i
världen det är så synd om som för dig just då,
och du berättar det för oss, på det enda sätt
du kan och inte ens mamma räcker som tröst
när du skriker och skriker och skriker sen

Glädje för tanten vi mötte är ett leende
från dig. Hon kommer fram, frågar hur
gammal du är och du ler mot henne säger
ingenting men ler, för du ser att hon vill
dig väl. Ni kommer aldrig träffa varandra
igen, men tanten kommer vara varm resten
av dan från det lilla du gav och du har redan
glömt henne men du har lärt dig att ger man
ett leende får man ofta ett tillbaka så därifrån gör
du det igen och igen och får lika mycket tillbaka

Om det är något jag får önska dig så är det
att glädjen fortsätter vara så nära. Kanske
räcker inte en lampa sen när du är tjugio men
om du ler när en soluppgång fångar dig i juni
på vägen hem från krogen så är det kanske nog?

Kanske räcker det inte med mamma när hon
kommer in i rummet du är i, men när du ser henne
igen på nån flygplats efter att ha backpackat ett
halvår i australien eller pluggat nånstans en höst?

Kanske inte räcker med ett leende från en
tant på nån buss, men du kanske ändå minns
att ditt leende kan ge henne mittemot något
som hon behöver? Kanske att dina brorsor mest
vill få dig att skrika men att de är de första du
ringer när du ensam sitter i nån lägenhet och
just blivit dumpad, på riktigt, för första gången.
De kommer få dig att skratta rakt ut även då,
jag vet det. håll glädjen här, låt den vara lättillgänglig
så kommer allt bli bra, jag lovar dig det.