Här kommer du, en bunt jävla misstag
trehundra felsteg där ett enda rätt hade
räddat mig, fått mig - oss - tillbaka till dit
vi skulle gå. Du med han och jag med hon
Jag vill berätta för henne om dig, jag tänker
hon skulle förstå, hon är den enda som
skulle förstå men du drog och jag, jag
drogs. Oj som jag drogs mot dig.

Det finns demoner här där du är, det finns
andar, spöken, ord som aldrig sades, ord
som bara andades och du skrattar i det,
för du älskar ju att vara levande, du älskar
att vara levande när alla runt dig är döda
jag visste det redan innan, jag visste det redan innan
Vi håller hand ibland, när vi går, det är något
du gör i förbifarten och när du gör det ser jag
mot dig och jag ser att du ser, att jag ser

Din kropp är digital, varenda rörelse jag gör
får en reaktion, det finns någon ekvation här
jag inte ser men som jag kan påverka.
Tryck här, du slappnar av där. Rör här och
nästa andetag blir djupare, snabbare, närmare
du säger att jag ska fortsätta så jag fortsätter,
du andas mer nu och jag vet inte, kan det vara
så att tillräckligt många fel i rad blir ett rätt och
du säger inget men jag fortsätter nu när vi. Fortsätter

Världarna blir stilla sen, det är ju det man alltid
glömmer, att världarna blir stilla. Det är täcken
lakan, madrasser och sånt men allt är stilla
kläder utspridda i en lägenhet och drinkar i
nåt glas som ingen längre ens tänker på, allt
allt är stilla. Jag känner din andning mot min
arm, världens största samling misstag och du
slappnar av. Jag är där, och du slappnar av.
Och vi är tysta och världarna är stilla, du är fel
och jag är fel och vi är två misstag tillsammans
och du sover alldeles stilla och jag andas bredvid