Under kvalfull ångest och tårar raderades minnen på bilder och väggar tömdes på foton av ljuvlig skönhet personifierad i 'en' kvinnan.. kände inte rätten att ha dem kvar.
I panik och nästan maniskt sökande har några åter hittats och kunna restaureras, för detta hem är inget utan hon, kvinnan i mina drömmar.

Lägenheten andas henne där hon svävar i dess atmosfär. Ser henne ibland i soffan fast hon inte finns där, ser henne göra omelett vi snart vid köksön ska äta. Ser henne på massagebänken som nu bara står dammig lutad mot ett hörn. Hör hennes fisar fast hon har stängt toalettdörren, hör hennes smekande mjuka sensuella röst, hör hennes skratt klinga.
Ser hennes nöjda leende trygghet och glädje över att få släppa allt, känner hennes enkelhet och den värme den sprider. Ser henne överallt trots att det var så länge sedan hon gjorde detta till ett hem

luften andas hennes atmosfär
den unika hon är
och
utan bild av hennes skönhet
fylls ögon av tomhet tills ett hjärta slutligen brister