Svart sand bildar mönster kring uppslängda stenar, på en strand i ett land som gungar.  Tjugo år, hon sitter rakryggad på bilden.  Klädd som en fe i lila klänning, toppig hatt med slöja. Atlanten skiljer oss åt. Tiden går inte att greppa. Nyss tog hon min hand. Ville visa kaninhålet mitt bland rosalila Bougainvilleor. Långt innan mannen med makten satte världen i gungning.  Här hemma håller ett annat barn min hand i parken. Rosa jacka, keps med lila och rosa skärm. Gräset nygrönt, öar av krokus vita, lila, gula. Bollpilar med gröna toppar. Hennes röst bestämd: ”Gunga, hög fart”. Tilliten oskadd. Ovetandes om krig, upprustning, skjutningar  eller bomber som jämnar hem vid marken. Förtrycket, sorgen, hoppet, kärleken, vandrar inom mig hållandes hand. Du som inte syns, förbarma dig över oss.

© Eva Hedlund fd. Langrath 2026