Tro aldrig att min kärlek tystnar
eller att min nyfikenhet slocknar med tiden.

Tro aldrig att mina ögon upphör
att söka djupet i dina,
eller att jag inte längre vill höra
det som lever bakom dina ord.

Jag vill fortfarande känna din puls mot världen,
höra ditt innersta andas mellan meningarna,
och förstå den människa du är
när allt annat tystnar.

Tro är något man bär i kyrkor.
Livet — det måste levas här och nu
med öppna ögon, öppna händer

och ett hjärta utan skydd.