livet är märkligt
inte dramatiskt
bara märkligt
inte som i en gåta
som väntar på att lösas
utan mer som en lista
där vissa rader bara fortsätter
utan att någon vet varför
och andra tar slut
mitt i en mening
ibland står det något viktigt
men ingen minns vem som skrev det
eller vad som menades
ibland är en rad tom
och man tänker att det kanske är fel
men den får stå kvar ändå
och längst ner
finns det plats för fler punkter
fast ingen har bestämt
om de ska fyllas i
så livet fortsätter
som en inventering
som aldrig blir klar
men som ändå måste göras
inte för att den är meningsfull
utan för att den redan har börjat