Det snöade jämt när vi åkte till kyrkan
Min far, hans kamrat, hans son och så jag
Och vi skulle döpas, och vi skulle dyrka
Tills vintern tog vårt andetag

Han hette nåt polskt, och det var ju besvärligt
För prästen och boken, de kunde ej sånt
Men dopet pågick för han svarade ärligt
Mitt namn får du välja, diakon

Han döptes till grek och vi fick smaka vinet
Och tugga små bröd som vi får varje dag
Sen gick vi och åt, för det slaktade svinet
Var en oåterkallelig lag

Skaka på fläsket - vi ätit upp grisen!
Var skämtet han hittade på och log åt
Vi hoppade hage på tunna vårisen
Men satt ej i samma båt

Han frågade lågt vad jag tyckte om drycken
För morsan hans gillade tydligen sånt
Han stirrade spänt och jag hörde hur trycket
Slog korken utåt

Hon drack något franskt ur en liten sprayflaska
Och maken, han saknade smaken alltmer
Och orden som föddes var grova och falska
Han rusade ner

För tron skulle prövas på ett fysikaliskt...
På ett omoraliskt sätt, sade han som
Var herren vid bordet med en lukt så alkalisk
Att vattnet blev rom

Hon sa oavbrutet det sanna förnamnet
Men det var för kortlivat att fånga och ta
Det fanns bara luft i det klamrande famnet
Det vattnet stog mot kunde luften ej ha