Jag såg månen så full och klar.
Den synen var alldeles underbar.
Det var som natten blivit dag.
Så jag betraktade den ett tag.

Då såg jag något svart.
Mitt i den djupa natt.
En ulv så hårig och stor.
Dess käft var täckt i blod.

Den jagade månen över himlen
och alla stjärnor gömde sig.
Det var Hati som sprang över himlavalv.
Nu skakade även Valhall.

Ulven svalde månen hel.
Ett stort mörker spreds.
Ragnarök var kommen.
Detta var sista domen.

Hornet det ljöd.
Asarna ställde undan sitt mjöd.
Enhärjare samlades i här
och även Oden var där.

Hans enda öga skådade
och han beordrade
genom att peka med handen
mot ulven som svalde månen.

Alla visste detta var dödens timma.
Nu skulle de onda försvinna.
Gjallarhornet ekade högt.
Asarna i samlad trupp.

Tor for i sin getavagn.
Från det ena till det andra land.
Överallt hördes hornet.
Detta var domen.

Jag plockade upp bågen
Riktade den mot månen.
Siktade på ulven
och släppte sedan pilen.

Den for, och for.
Träffade Ulven så stor.
Rätt i ögat.
Men den kunde inte döda.

Ulven skrek ut.
Den dränkte Heimdalls tjut.
Ulven spottade ut
månen till slut.

Hornet tystnade och allt blev stilla.
Månen strålade ner på mig den lilla.
Jag som stod där med båge.
Under den fulla månen.

Ragnarök var stoppat.
Det blev som jag hoppats.
Ulven vek av åt sidan.
Månen kunde åter skina.

Allt var så stilla.
Denna ödets timma.
Framför mig Bifrost den vackra.
Fast det var mitt i det svarta.

Ner steg Oden med sitt spjut.
Han såg mäktig och präktig ut.
Han sa med hetta:
"Du har världarna räddat!"

Han gav mig en båge smidd av järnek.
Han frågade mig: "vad är det du ser?"
Jag såg på bågen och hur den var smidd.
Den var med runor och bilder prydd.

På den gick att läsa som så:
"Att ulvarna äro två.
Den här bågen är till Ragnarök.
Den ska döda de döda död."

Jag tackade och han försvann.
In i den djupa natt.
Och jag tänkte att
Oden gett mig verklig makt.

Månen sken ner.
Den såg ut att le.
Jag tänkte på hur nära det var.
Att Ulven svalde månen så klar.

Mitt hjärta började stillas
och jag behövde vila.
Jag tog bågen och gick hem
och ännu äger jag den.

Den hänger på min vägg.
Tills den kommer till sin rätt.
När hornet ljuder nästa gång.
Ska jag spänna bågen lång.

Den ska dräpa Hels soldater.
Stoppa ulvarna på himlen.
Den ska döda de döda död
och färga Midgård röd.

EJE