långsamt tystnar musiken
försvinner bort i intet
det blir nattsvart framför mina ögon och jag
hostar rädsla

kliande sanningar nästlar sig in i mitt blodomlopp
verkligheten är en svart sopsäck trädd över våra huvuden
och vi fastnar i skrikande tankegångar

[rundgång]

längs med ljuva morgondagars hopp
stryker vi våra kinder och
vägrar släppa våra ljusa drömmar
vi hålls vid liv

ord river i bleknande skinn
svider som syra i kalla vener
-
det är tusen nålar
lika många getingstick och
benbrott
allt på samma gång


-


det gör så ont att känna