Det är det där med det ojordiska över mjölken

nu så samhällspaketerad
6 o 90 ekologisk
sträckkodsriktig

hur den en gång förlöst ljumen ur en spena
stått kroppsvarmt delikat i en hink
spilts ned på betongen där kossan står
legat mjölksvit bland hösthalm
med gräddig ytspänning
levande
sånt är klokt sånt är riktigt jordiskt... och det är mycket med det
jordiska det är poesi

industrialismen är en revolution mot den
en hög och oönskad barrikad, skräckinjagande viktig
sorgligt oövervinlig, en revolution mot det egna klättra upp bygga på ramlar ned

mjölk är poesi len, god och slemframkallande
ett fragment av poesin men nu vit o grön röd eller blå
pappersplast

här kommer dimman
ljum, tjock, opastöriserad