Då när jag stod där
på kullens mossprydda kant
kunde jag inget ana
och inget var relevant

hjärtat mitt det sjöng
en melodi i dur
då vägen sakta delade sig
som ett litet hjärta i bur

jag hade ingen aning
vilken väg jag skulle ta
då plötsligt jag såg dig
som lyste upp min dag

du nynnade den sång
som mitt hjärta just skrev
så jag dansade i din riktning
och alltet bara blev