Långt bort försvann bilden,

som en skugga hade den vandrat förbi henne.

Hälsat på och umgåtts,

lattjat, skrattat och gråtit,

nu borta, som om den aldrig någonsin varit där.

Ensam igen, fri, men otroligt svag, ensam.

Ensam bland tusentals människor,

hur var det möjligt, jo, så var det,

helt klart möjligt.

Inte för evigt, bara för en kort tid,

sen skulle allt bli bra igen,

sen skulle någon annan få gå ensam,

så var det alltid