hellst skulle jag vilja slippa men att svika är inte en lycka,
att jag då och då älska villa är en sak man kan tycka skulle försvinna,
men en sådan sak försvinner aldrig,
det borde du veta om du varit med om samma handling.

Tillbakadragen av alla svek kan jag aldrig se dagens sken,
en dag jag vill kärlek åstakomma,
den dagen alla svek är borta.

Alla dom där leendena som på låtsas var,vill jag glömma och i stället bara drömma.

Den dag skenat jag ser,
den dag jag leendet får se,
den dag närmar sig allt mer...

Om en stund vi tillsammans är och leende båda är.

Jag allt dig vill berätta,
om allt som hänt,
om alla svek som jag kännt.

Den dagen måhända komma snart,
men priset för att få hoppas är för dyrt för en drömmare som jag.

Men om jag snålar på allt jag har,
kanske till slut hoppet stannar kvar...

Men om jag iställe slösar gör,
kommer hoppet försvinna å drömmen ej upphör.

Havet jag ser är en prakt som är alltför sned,
för sned att gå på...
För sned,för djup.
Det är svårt att förstå...

En dag mysteriet klarspråk görs.

Ett skratt jag vill höra ett leende vill se,
inte ett falskt om jag får tacka och be...

Se mina händer darrar gör,
när jag ser så vackert på andra sidan ön...

Det var du,så vacker å så skön...

För rädd att få känna svek igen,
för rädd att handen jag dig vill räcka,
rör inte en tum för sveket ligger i nästa rum.

Istället jag vänder mig gör...
går ifrån min bön.

Ser dig aldrig mer och så ont det gör...

Om du bara förstog,
hur det jag kännde bara dog...

En dag jag leva lycklig vela,
den dagen lät jag fördriva...
driva bland vågorna och skjunka mot havets djup...
jag kommer för alltid att tiga.






...så tog min lycka slut.