Jag skriver till dig från ett avlägset land. Det finns inga färger och ingen bild.
Frågar du mig vart jag finns så bor jag här. Bortom Himmalayas berg.
Det är långt borta, men jag är alltid nära livet.
Ja, jag bor i en värld där mörker är dag och morgon är natt. I en värld där jag börjar fammla.
Jag kommer förbi osedd, och sveper din svala kropp med ett täcke utav spindelväv. Smeker din kind och leder dig till mitt skepp.
Över livets hav och stormande vågor seglar vi sakta till ett land utan tid och rymd.
Himmlen är nära, endast stjärnorna står oss emellan.
Du drömmer en dröm i ett avlägset land, dina ögonlock är tunga.
Du vill veta vad jag räknat ut, men somna du och blunda.
Vi ska till ett främmande land, det är till tystnaden du ska lyssna.