Känslor dolda i hjärtats innersta rum
har gjort mig stum
bedövade
nedtystade, frihetsberövade
ligger de där

Jag har aldrig förstått varför jag reagerar så här
orsak, samband, förklaring, försök att förstå
inte så lätt när locket ligger på
Vågar jag titta, orkar jag se?
Klarar jag av att detta till Dig ge?

Dags för ännu ett kliv
in i ett djupare liv
Du lyfter på locket med Din herdestav
känslorna befrias ur sin grav

Du nystar i känslornas trasselsudd
trasslar upp, lindar och rätar ut
tar av smärtan dess udd
fortsätter tålmodigt tills det tagit slut

Ingifta reaktioner som funnits som en reflex
kan snart betraktas som mina ex
I processen minskar också stressen
Jag är redo Herre
det kan knappast bli värre
Jag tar bort mina fingrar nu
det finns en jag litar på och det är Du