Det hela började med att Tove hörde konstiga ljud inne i garderoben.

Hon ropade på mig, och vi gick in.



När vi kom ut ur garderoben igen så var vi inte hemma. Vi hade hamnat hos en fin adelsfamilj på 1300-talet. Där var dom i full gång med att planera en stor fest tillställning.

Det var stressigt och hela borgen var i arbete, alla gjorde någonting.

Plötsligt tog någon tag i oss och slet in oss i ett rum och skrek: ”Så där kan ni inte se ut! Gästerna kommer snart!”

Sedan tar personen fram två mycket vackra klänningar som denne drar över våra huvuden.

Och blir ut puttade i en stor sal full med folk. Där fanns stora buffe’ bord, proppade med mat, levande musik och dansande par.

Det var en fin lång stämningsfull natt.



Nästa dag fick vi följa med herren i huset in till staden.

Vägarna till och inne i staden var alldeles leriga efter allt regn, och staden uttryckte depression efter epidemin. Det hade varit många dödsfall och många gårdar stod tomma. Så även mannens gård. Han var nu tvungen att åka och träffa en familj som var intresserade av att hyra han gård och arbeta för honom.

Senare den dagen fick vi följa med på tornerspel i den näst närliggande staden. Där fanns mycket folk, läktarna var packade, marknaden hade fullt upp.

”Härmed kan spelen börja!” hördes en mörk men stark röst från den kungliga läktaren. Det var kungen själv i egen hög person.

Vi frågade en herre i stolen bredvid varför kungen inte deltog i spelen? Han förklarade att kungen inte fick vara med för att risken att dö var alldeles för stor, och då kunde han inte regera sitt land.

Det var väldigt intressant att titta på och det var väldigt händelse rikt.

Nästa dag samlades landets adel till ett så kallat adelsmöte, där kungens fogde kontrollerade männens vapen, rustning och häst. När vi anlände träffade vi mannen från turneringen, han såg inte glad ut så vi frågade vad som hade hänt. Han berättade då att hans häst var sjuk och inte dög till försvar, så han var tvungen att avliva henne och blev också där med av med sin titel. Vi frågade då herren vi bodde hos hur det hade gått för honom, fast vi egentligen inte hade behövt för han satt redan och firade med öl. Vi var glada för honom.



När vi kom tillbaka till borgen hade frun ordnat en större middag för att hälsa sin man välkommen hem och hans lycka i tornerspelen. Den var stor och fin utan att vara prålig, och dessutom väldigt utsökt. När middagen var klar tackade vi för oss och uttryckte våra känslor i tårar, vi var tacksamma för denna upplevelse.

Familjen önskade oss lycka till med vår historia uppgift och plötsligt så löstes allting upp och vi vaknade yra framför datorn minuten innan lektionen.