Jag stod på tågrälsen idag
Redo att möta dödens bolag
Jag stod där i tio minuter
Det kändes som alla evigheter

Med ölburken i handen
Ciggaretten mellan läppen och tanden
En stor tomhet i bröstet, oh ja
Livet är ingenting att ha

Jag satte mig på tågrälsen
Slöt ögat, ville aldrig öppna det igen
Lade handen på hjärtat när tårar rann
Smärtan som vanligt brann

Jag väntade på tåget som aldrig kom
Men orkade inte vänta, så jag vände åter om
Klättrade upp för räcket igen
Tillbaka till min nersupta vän

För tåget kom ju ändå aldrig
Det ville inte rädda mig
Ville inte ta slut på mitt år
Ville inte se när jag frid får