En märklig känsla av förfall och smak av sopor
Mörkret rusar fram, omsluter allt
Någonting oförklarligt, en isande kyla vars armar sträcker sig fram
Fryser allt i sin närhet
En rutten doft som en dimma över världen
En dödlig gas som ingen kommer undan
Att springa är för sent
Förlåt har inte längre någon betydelse
Det vi gjort kan vi inte ändra
Skadan är för stor, kan inte repareras
Det återstående är skriken, den rena skräcken
Priset var högt, din kropp kommer lida
Det sista som hörs är förtvivlade gråt bland raserade hus
Det sista som syns är dina egna demoner
Obarmhärtigt ärliga