du hänger
från mina skuldror
tyngd över ryggen

kupar mina händer
med en lätt krökning
över nacken
min blick sänker du
fäster i marken

grus

jag ser på mina skor
skuggan faller
lång av dina fötter
som dinglar lätt
över
bakom mig

du är perspektiv
inget mer än konkret fast
fast 
som fastnat
håller i tyglarna

som jag släppte
för länge sedan