Skulle äventyret 55 år senare kännas lika spännande.
Förra gången från sjön - nu ner från luften.

Det började redan på flygplatsen. Den storvuxna kvinnan sparkade bakut - träffade min kärra. Jag frågade artigt - vad som orsakade hennes vrede.
Vänd till sin man sade hon på danska: ” Vad säger han
jag förstår inte? ”

På min bredaste Malmöitiska sade jag:

”Du e den leaste karring jag sitt. ”

Helt om väser hon till mig: ” Hur vågar Du -
skall jag behöva hämta vakten? ”

” Vad säger hon - jag förstår inte? ” : frågade jag mannen.

Här sattes punkt.

Grälet fortsatte vid inlämningen. Inte med mig utan den stackars flickan. Damen hade 6 kilos övervikt i sin väska - mannen tre.

Sexhundratrettio danska kronor dyrare blev deras resa.

Ingen sjömanskrog i världen kan under en kväll hitta fler svordomar än detta äkta par kunde på några få minuter.

Även ur handbagaget togs saker som hamnade korgen bredvid.

Framme visade et sig att plats och hotell var perfekt för mig.

Allt passade in - prommenadvägar med bänkar att vila en trött rygg på stod tätt. Bäckar - blommor - paradisiskt.

Bar - Q nere vid stranden fick ersätta lunchen och på så sätt fick jag en klädsam rodnad.

Efter många om och sex dagar beslöt jag för att bada
i det Röda havet. Ut på bryggan de första metrarna var fasta - ersattes sedan av små fyrkantiga pontoner som gungade värre än i ” Lustiga huset ” på Bakken.

Framför mig gick en välsvarvad blondin.
Försökte ta stöd runt hennes midja men fick ett bröst i handen. Här avbröts närkontakten.
Mina ursäkter hjälpte inte - hon lyfte på repet knuffa mi g
i vattnet så hon var ingen snäll en.
Bakom kom en ” stor stark ” drog upp mig.
Jag tacka - sen var vi tillsammans hela kvällen.

Så jag tjäna in på gungorna vad jag missat på karusellen.

När vi som barn slog oss då vi hitta på hyss sa mormor: ” Somliga straffar vår Herre genast. ”

Så även denna gång. Tidigt på morgonen vaknade jag med upptäckten - jag hade drabbats av: ” Faraos förbannelse.”
Sängen - toaletten - ingen mat.

På kvällen blev det bättre. Beställde kokt mjölk - torra kex. Satte mig framför TV. Trollkarlen från OZ som jag aldrig sett skulle visas på TCM kanalen. Inte i färg.
Jag minns hus - höns - gubbar - gummor och naturligtsvis Judy. Det kom en storm och plötslig slogs en dörr upp. En prunkande äng med blommor i skarpa färger. Det gjorde ont i ögonen så jag blinkade några gånger. När jag tittade upp igen var färgen borta och filmen nästan slut.

Jag har ännu inte sett hela filmen.

En märklig historia hände då jag skulle högtidlighålla vår
Guldbröllopssdag.
Nyinköpta ljus från hotellets butik.
Samma pris för tio som trehundra på IKEA.
” Du blir aldrig klokare ” hördes Annys stämma i bakhuvudet.
Snattade vita och röda blommor från buskar.
Dekorerad runt det senaste fotot av Anny
.
Skulle tända ljuset - svårt att få veken att stå upp.
Efter lite arbete gick det. Tände. Efter någon minut
vek den sig och slocknade.
Så hände med fem ljus,
Det svenska brann i fem timmar som vanligt.

Utan att blanda tro och religion hette ljusen:
” Alaa El-dein Candles ”

Efter många om och sex dagar beslöt jag mig för nytt försök på havsbad. Bryggan avsedd för dykare och snorkelsimmare såg fast och bra ut.
Ett engelskt par låg och njöt solen, Jag bad att få ta stolen bredvid. Efter moget övervägande gick jag ut.
Sänkte min lekamen sakta. Släppte inte stegen - låg och flöt en lång stund i det silkeslena vattnet.
Fiskar i olika färger simmade runt mig - några var borta och kysste mina fötter.
När jag kom upp stod min nyfunne vän - från stolen bredvid och väntade.
” Jag tyckte det såg farligt när Du gick - vi kom överens om att hjälpa dig iland.
Jag tackade och tog emot.
Bjöd på kaffe med dopp och övade upp min engelska.
Ett bad till under deras beskydd hanns med.

Nästa dag gick jag förbi en dam med ny fräsch solbränna : ” Den är något att koma hem och göra vänner avundsjuka med. ” : kommenterade jag.

Hon var lika snackesalig som jag.

Vi fortsatte vårt samtal på engelska. Efter en stund kom det fram att hon bodde i Köpenhamn och genast gick konversationen lättare på danska.
Nästa dag kom en herre bort och frågade om det var jag som tala danska. Då så var fallet blev jag inbjuden till deras plats och blev presentera för en underbar kvartett. Två systrar /en son/ och deras gode vän.
Sonen ( 12 ) var en underbar kille. Väluppfostrad med stora egenskaper och gott humör därför blev vi goda vänner.
Alla var glada i bad och det blev många nedsänkningar av min lekamen i saltvattnet till nytta för en ond rygg.

Riktigt trivsamma dagar. Sista kvällen när jag kom ut från matsalen kände jag armar om mitt liv. Det var Markus.
” Du skall följa med - vi sitter i den Italienska restaurangen. Jag skall visa Dig mina kortkonster sedan skall vi gå på dansen. ”

Kvällen avslutades i stort gemyt med utsikt över dansgolvet till en öronbedövande musik.

Dagen efter vid frukosten blev det byte av adresser - kindkyssar och kramar. Markus och jag var lite rörda men hoppas att ses igen.

Efter mötet med dessa fyra rara människor från Annys hemland och stad känns allt lite ljusare.

Hemkommen börjar planerandet av ny resa.

PS. Då jag kom hem var det cirka 70 olästa mail i lådan.
De flesta om Viagra till salu. Jag skickar alla tillbaka.
Kom i tankar om att det var kanske något för ljusen. DS.