Fingertopparna rör sig sakta över tangenterna.
Pianot klingar med vemod, och
till och med månförmörkelsen känns som
att den hör hemma idag.

Ett glas paddy old i handen.
Två iskuber som sakta ändrar form,
liksom jag själv.
Med ögonen stängda, drömmandes om att flyga över gatorna.




En dröm senare,
gitarren är fastspänd på ryggen,
låttexterna inövade, memorerade.
Scenklädseln stämmer exakt, till och med
mina nypressade svarta sockar skriker redo.




Tanken bedrar mig.
Genom all stress, genom alla vägsjäl.
Var har lugnet tagit vägen?
Känslan som säger att allt stämmer.
Genom vilka kval har våra tankar vandrat?
Vilka vägar har vi glömt att ta?

... Vilka vägar har jag glömt att ta,
drömt om att ta?