tjälen lossnar... drivan smälter.... och de vilda gässen plogar mot nordans myrars kärleks nästen...med den kärasta nästan vid vänster vinge...
varsam vårs värmande vindar
hon kommer smygande
som en tassande vind om natten
osynlig för kylslagna sinnen
blygt viskar hon
om ytvatten som dansar
nätt virvelvalsande turer
över sippmatta flossor
som språngdansar
över mjukfjuniga daggkåpors
spillrika pärlemorsdroppar
som smekleker med knoppkrafter
ljuvliga liljekullas rondörer
förnimmer varsamt fjärilsfladder
stolta puppors utslagna skönheter
ser osynliga känslor inom
savs stigande kappillärer
känslor av jubelsångers talande trastar
sisande siskors kärlekssånger....
slippriga skurors hetsande vattenflöden
svalkas av kättjans grönskor
betesmogna klövars hagmarker
lyfter blå sippors kalkar
intill
motljusets fägnad
frigöres
sävsusande vikenvatten
intill
gräsandliga paraders boreden
dikens tussar skänker vandraren
den gula fägnaden
gröna mattors dyrkan
av oskuldens vita sippor
som vacker varp i vårmönstrade klädnader
ängladofter
skön smyger ängsligt
framledes oskuldens flortunna dimslöjor
skymtar skogsrårs leende läppar
locktoner...
likt ärlors vippande
sprider sej suckar av vårlig åtrå
intill solvarma ättestenar
hängen av hassels fruktliga fröpåsar
sprider sin vårs vördnad i vindväder
gröna kväkares kyssvänliga yngelbollar
guppar behagfullt
i svällande dikesvatten....
mitt förstenade sinnelags sista drivfrysta snöspår
bildar glänsande droppar av stilla vårlängtan
virvelvarma vindar ristar- vrider o vänder
trevar saktmodigt
under varmblodiga kvinnors kvardröjande vinterklädnader..
skymtade jag som i ett oförklarligt töcken
den slutliga vårens efterlängtade kännemärke
de korta kjolarnas vågade lekande
hetsande virvelvindars sinnliga lyftkrafter
en vårlig hyllning till allas vår fägnad..