det var längesen nu
en hel livstid
sen han halkade in i mitt liv
på mc donalds personalfest

det här är nog det ärligaste jag skrivit
när jag säger att jag aldrig tyckte om honom
jag behövde någon som behövde mig
men jag älskade honom aldrig

jag kunde öppnat dörren och gått
n ä r - s o m - h e l s t


han älskade inte mig heller
han behövde nån att klänga på
någon att offra
så han själv skulle klara sig

han drunknade nästan
i idén om sig själv
jag var starkare än han
det var därför han valde mig

om han kunde tämja mig
om jag kunde behöva honom
då måste han väl ändå vara starkare än jag
men sanningen är att det alltid var mitt val

jag kunde öppnat dörren och gått
n ä r - s o m - h e l s t


det tog nästan två år för mig att upptäcka
att anledningen till att jag inte kunde andas
var att jag hade en psykopat på halsen
jag var på väg att drunkna

jag hade sjunkit omärkligt tyst och långsamt
jag hade kämpat så hårt för att förändra mig själv
för att passa in i idén om något som han ville ha
jag fanns inte kvar

jag vägde min kropp
och jag vägde min själ
nästan obefintligt
som en bomullstuss

nu åtta månader senare
har jag halva själen tillbaka
och hela kroppen
min vilja väger tungt och jag ar fri

i den andra halvan ekar det fortfarande av honom


Jag förtjänar ingenting
Alla hatar mig
Jag ser ut som fan


jag kunde öppnat dörren och gått
n ä r - s o m - h e l s t



men jag insåg inte det