Kärleken har tagit tillbaka mig till sin famn, jag kan känna lukten av lyckan någonstans där borta..

Jag klänger mig inte fast längre, är inte desperat. Jag har tryggheten nu, den sover tryggt i mitt hjärta..

Drömmarna och längtan kanske blir sanning trots allt..

Har aldrig lämnat min tro på flickans omdöme och oskuld, nu står jag här..

Kanske även jag är som alla andra, kanske lika speciell som alla de där..

Ni går hand i hans på Hagas gator, ni ler, ni älskar, jag hör skrattet som bubblar fram, leendet som dröjer sig kvar..

Jag är en av er nu och jag har hoppet i mitt bröst..

Tack ömheten och ödmjukheten, må ni aldrig lämna mig mer..