Träden susar när vinden viskar sin historia
en konungadotters godnattsaga
Omgiven av skogens vakande älvor
hon slumrar i Moder Naturs mjuka bädd

En flicka med guldfärgat hår spelar en melodi
Från hennes flöjt ljuder de mest sagolika toner
De gröna träden, vars kronor skymmer skymningshimlen, lyssnar
Den spegelblanka sjön, vars kristallklara vatten speglar skogens hjärta, lyssnar
Hon trollbinder allt vars själ nås av hennes musik

Dag och natt i tusentals och åter tusentals år
Hon spelar sin melodi för sina bröder och systrar
De vilsna i djupa skogar
De fångade i mörka grottor
Hon spelar sin melodi för att leda dem hem

En konungadotter slumrar i sin bädd av klöver
Träden är stilla då vinden har tystnat
Sagan får sin fortsättning vid nästa skymning
Då får flickan fortsätta att spela sin melodi