Orkar inte
Vandrar i en dimma av mörker och tårar
Allt är bortom mig
Men ändå någonstans inom
Sorgen växer som en svart sten i bröstet
Den tynger ner mig,
får mig att längta till andra sidan
Den får mig att längta tillbaka
Om man ändå fick göra allting en gång till,
om man ändå fick ett till liv
Då kanske denna sorg, detta vemod, försvinna
Men nu är jag här,
jag är just nu
Orkar inte.
Försvinner bort igen.
Bortom allt.
Bortom mig.