Jag kommer ihåg när
dina skratt fortfarande
ekade i tunnelväggarna
Och när vi sa att detta
skulle fortsätta tills vi
glömde bort att vi fanns

En sak att fundera på
är kanske varför det
jag alltid kommer ihåg
är saker som för länge
sedan gått vilse i dig

Det är ju inte precis
så att jag sätter upp
post-it lappar med ditt
övernaturligt vanliga
förnamn på väggarna

Men ibland kanske
jag önskar att jag hade
gjort det
tidigare

För vägar har en
förmåga att
asfalteras om utan
att vi märker det

Och allt hade kanske
varit annorlunda nu om
jag tänkte på att du
kanske hittade en ny
väg att följa nästa gång