Ser mig omkring.
Behöver inte leta.
Dom finns överallt.
Nöjda, självbelåtna människor.
Som vet allt
de behöver veta.
Inte nyfikna.
Dom frågar sig aldrig om...
eller varför....
eller, åt vilket håll?...
Varför skulle dom göra det?
Dom vet. Dom kan.
Dom är lagom.
Varken mer eller mindre.
Vad jag önskar att jag
vore en av dom.
En lagom människa.
Inga höjder...att trilla ner ifrån.
Inga dalar...att kravla sig upp ifrån.
Inga tårar att drunkna i.
Inga tankar som stör nattsömnen.
Dessa lyckliga, lagoma
människor.