Pulsen bultade bultade bultade i honom och kanske skulle han sprängas snart så hon vågade inte kyssa honom en enda gång till för han såg så ansträngd ut och hon tänkte att han kanske skulle få hjärtinfarkt trots att han bara var 20 år gammal och inte alls sjuk i vanliga fall.
Fast den här kvällen var inget vanligt fall, det kunde hon känna på sin egen puls nu när han låg där över henne och flåsade och stötte och stönade.
Lite förundrad var hon över att hon hann tänka så mycket mellan varje stöt som sände de där elektriska vågorna genom henne och fick henne att tappa andan och tro att just det här var sista sekunden i hennes liv och åh vilken bra sekund det var att försvinna i. Om hon inte hade vetat att efter det här engångsknullet som visserligen var lika bra för henne som det var för honom skulle det inte återstå någonting, ingen kram eller puss för att säga hejdå, inget att vårda, inget att minnas, skulle hon inte välja att försvinna.
Men hon visste, för så hade det alltid varit. Massor in-ut-sprut och smeksamma visor viskade i örat, kyssar på förbjudna ställen men när hon väl släppt till var hon inget annat än ett simpelt aprilskämt och inte ens värd en för stor kuk som egentligen bara gjorde ont för att hon visste och inte vågade njuta.
Men han var något annorlunda, det kunde hon se på ansiktsdragen när de spändes som allra mest för han såg fortfarande ömt på henne och inte så som det vilddjur han verkligen borde vara. Det vilddjur hon förtjänade att han var. Han var inte det och hon hatade att hennes bild skulle rubbas för alltid och att hon skulle tvingas bli kär i en av samma art som de där andra in-ut-sprut-djuren som våldgästat henne alltför många gånger.