För alla dem som kämpat tills de grät för att få rätsida på livet
för alla dem som gång på gång sett det krossas som de en gång tog för givet:

Du öppnar din famn
låter rätten flöda fram, ja, blöda fram ur dina händer
dina ärrade händer
och jag utbrister ibland att det är bara i en verklighet sånt händer.
Bara ibland fångna, vilsna, hungrande och kalla
kan en mänska ge sitt liv av kärleken till alla
bara där, bara där, bara där.

För alla dem som bara upplevt livet genom rutan i ett fönster
för alla dem som gång på gång föll tillbaka i den onda cirkelns mönster:

Du öppnar din famn
låter rätten flöda fram, ja, blöda fram ur dina händer
dina ärrade händer
och jag utbrister ibland att det är bara i en verklighet sånt händer.
Bara ibland fångna, vilsna, hungrande och kalla
kan en mänska ge sitt liv av kärleken till alla
bara där, bara där, bara där.

För alla i vår värld som inte kan ge sina barn mat för dagen
för alla dem som gång på gång grips av hunger, inte bara den i magen:

Du öppnar din famn
låter rätten flöda fram, ja, blöda fram ur dina händer
dina ärrade händer
och jag utbrister ibland att det är bara i en verklighet sånt händer.
Bara ibland fångna, vilsna, hungrande och kalla
kan en mänska ge sitt liv av kärleken till alla
bara där, bara där, bara där.

För alla dem som fryser och för dem som bor i hettans torka
för alla dem som gång på gång kunnat närma sig varann men aldrig orkat:

Du öppnar din famn
låter rätten flöda fram, ja, blöda fram ur dina händer
dina ärrade händer
och jag utbrister ibland att det är bara i en verklighet sånt händer.
Bara ibland fångna, vilsna, hungrande och kalla
kan en mänska ge sitt liv av kärleken till alla
bara där, bara där, bara där.

Bara där, bara där, bara
.... här.