Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

förföriskt...

förföriskt drömskt landskap
vi reste hit och kom, såg
vände om i besvikelse över att
inte fått höra hennes röst
min vän hade höga förväntningar
kände stor åtrå, ångest
ovetande drog jag undan det röda skynket
när bena slogs bort under honom
flöt ner genom golvet som en svart sörja
följde jag hans blick och såg den vika in
sina vingar
dra snö över sin hjässa
lägga sig tillrätta på hennes hud
precis vid nackens böjning

lyssna hänfört på
hennes sista muskelspänning




Fri vers av Camilla Löjdström
Läst 514 gånger
Publicerad 2007-08-19 20:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Camilla Löjdström
Camilla Löjdström