Klockan har precis rundat sex, dagens timmar har just börjat föröka sig och betten på mina fötter sträcker på sig.

Utanför fönstret hördes ännu tonerna av solens berättelser från natten

som gått

vidare

i fjärran rullade en traktor på stadiga hjul, för att stötta upp dagen och massera tiden längs dess ryggrad.

Satte på mig byxor, och en röd tröja, för att ta mig på nyvakna ben genom daggvaket gräs och lyfta solen från vattnets spegling.

Lyssnade på hur mitt hjärta klappade i takt med stegen som drev dagens melodi framför sig som en valhund.

Likt en spelman landade vi vid korsningen mellan vatten och äng, med solen framför oss och det sovande ljuset bakom den långsträckta äng vi precis lämnat bakom oss.

Förlovar mig
för en stund
i toner av ljus

-

Kokar lite vatten, sätter på Cornelis Vreeswijk och gör mig en ostsmörgås med några skivade vindruvor på.

Andas.