Gömmer min blick i glöden längst in i brasan.

Tappade tron och orken, viljan att ge mig själv en tanke. Allt ligger som en boja vid mina fötter nu.

Inget får fart, allt trillar bara ljudlöst. Ögonen känns bara trötta och tunga, de fastnar i fjärrans tomhet och suddar ut konturerna av minnets iakttagelser.

Mörkret kommer, döljer mina känslor i en konvension av sömn.

Glöden slocknar, kolet tar sin form och ritar upp morgondagen med oväntade linjer längs en utstakad bana.

Andas

och sluter ögonen

igen