Vi byggde en koja

av vind

där vi la våra hemligheter


för att de skulle

ta sig hem
likt värmen

som försvann


för år sedan


men den dagen

den dagen

dagen

var


vind stilla


(vilken stil)

-

Närheten blev till avstånd, i en tysthet av kyla innan vinden kom. Än sken solen, men med livlösa strålar försökte den bygga vårt bo. vår bo, vår bro...

Asfaltens svarta sjö speglar värmens djup, efter att syrsorna tystnat och ersatts av stadens uttryckningsfordon. Rycker ut inflamerade, flamberade själar - de som brann när alla andra svart tittade på dödens skådespel.

I botten av livets brun, ligger en lånad biljett från en sommar som andades sina sista andetag.

Innan anden tog

och andra

andas


samma luft.


Staden levde igen
på döda

själars återkomst



En fluga landade i min hand.