Du ser på mig som om jag har svaret på din gåta.
Den du ställde för länge sedan.
Jag minns inte vad du sa, men jag minns mitt svar.
\"Du vet redan\"
Men du bara skakade på huvudet och andades in röken som dödar oss.

Glöden i slutet på cigarretten närmar sig min mun,
men jag är för dum för att sluta röka.
Vid tidens ände står jag gömd bakom en ridå av regn,
där ni alla ser på som om jag stod på en äng.
Jag är inte messias, jag är inte profet. Jag är bara en höghet.

Medvetandet hos oss alla fängslar våra små drömmar,
att ligga i ett ishav är inte att vara kall.
Att se på när ditt liv går sönder och inte sakna allt,
det är kallt.
På den högsta höjden där vinden alltid viner,
där vill man tro att solen alltid skiner.
Men det är ensamt på toppen,
precis som på botten av koppen.

Där ligger allt vi egentligen vill ha,
men det blir alltid lite kvar.
Av kaffet du dricker.
varför tittar du inte på tebladen?
Då kan du se leksaken,
som du egentligen ville ha.
Som dina föräldrar inte köpte,
för du glömde skriva upp den på din önskningslista.
Men du tittade inte på min övningskista,
så nu är jag begravd men du vet inte vart.