Det är så oåterkalligt

Det är så hopplöst

Vad ska man göra?

Det känns inte som om man når fram

Man kan inte förstå

Och man kan inte se

Tårarna som rinner är hjärtan som faller

Likt glasprydnader går hjärtan i krasch

En klump i magen

Gråten i halsen

Sorg, smärta och en rädsla som fångar

Och vad är det som vi har

Vad är det som vi sätter på spel

Kan vi leva utan det

Vad gör vi då det gått förlorat

Tårarna som rinner är min kärlek som går förlorad

Tårarna som du gråter är de tårar som jag sväljer

De faller som hjärtan

Och likt glasprydnader går hjärtan i krasch

Vi misstror varandra då det finns tvivel

Är kärlek villkorslös? I så fall är allt redan förlorat

För vi har bara krav och vi ställer bara villkor

Jag tror man måste skapa sin kärlek, den finns inte där ute i universum

Den väcks inom oss och vi tar fram den

Men du och jag vi gömmer kärleken vi bär inombords för varandra

Allt som vi säger till varandra borde förblivit osagt

För inget gott kan komma fram ur dessa sårande ord