I hjärtats mörkaste vrå,
vi tände ett ljus för två.
Du tog min hand
och våra hjärtan stod i brand.

I öster hörs ljudet av trummornas musik.
Crescendo! Hör dess dån!
Se ålderman dansa, rytmik!
Se Honom, våra förfäders son.

Dolt av kärlekens träd,
du sakta smeker min kind.
Tårar som föll, nu är jag blind.
En arm om min rygg, är jag för alltid trygg?

Hör trummornas dån, de närmar sig
Hör hundarnas galna skall...
Underliga ord förtrollar vår stund, vår sista kärleksnatt.
En kakafoni av röster, detta är deras kall.

Jag känner din värme, din kropp så nära
Tänk om vi för alltid fick vara så kära?
Men en iskyla sprider sig sakta i märgen
Nu hörs trummor på denna sidan bergen.

Denna märkliga jakt är snart över
Det finns inte längre något vi behöver
Försiktigt lutar du dig framåt
Jag anar rädsla i din blick, vår sista skål är snart över.

Du lyfter giftbägaren till våra läppar
Vi kramar varandras händer
Våra hjärtan dunkar i kapp med trummornas vrål
Natten är slut och jägarna i mål

När första spjutet viner, våra hjärtan dansat klart
Vi ligger stilla, tätt tillsammans
Snart gryr en ny dag
Vem är vinnare, vem förlorade?

Stilla hörs trummorna försvinna
De sakta i gryningen tonar bort
Vår kärlek var intensiv men ack så kort...
Men för evigt vår kärlekslåga ska brinna.