Det som bär världen

Så sluts din bana
och ringen delas,
ett brott i tiden
som aldrig helas.

Så mycket skiljer
och delar världen,
men kanske detta
är det som bär den;

Att intet varar
men allt är stunden;
att vårda denna
är hela grunden.

Fri vers av Erik L
Läst 734 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2007-10-24 14:29

Skriv ut
Spara som PDF

Thommy Riktigt bra, läste den flera gånger. Sparas som favorit. 2007-10-30

Maria Ingridsdotter Viklund så sant, älskar rytmen i denna fina! 2007-10-27

Michaela Dutius Ja kanske är det stunden som är det enda som räknas. Din text har en skön rytm 2007-10-27

charlotte hedendahl Vacker och harmonisk poesi med bra flöde! 2007-10-27

Bodil Sandberg Du skriver all som oftast på rim..och det gillar jag väldans mycket..när du sen gör det så sanslöst bra som här..kan man bara sucka av det stora djupets behag!!!! 2007-10-25

Noomii En mjuk och behaglig dikt att läsa. Du kastar ut en frågeställning, vars svar ankrar sig nästan omedelbart i mitt sinne. Modigt och mästerligt! 2007-10-24

-Ulla Tilemo- Vackert, vackert....så fint skrivet om vikten av att leva i stunden. Som man ibland vill ska gå över för att livets smärta är för stor. En påminnelse om hur viktig stunden är! Tack för det. 2007-10-24

Lindizz Vackra rader som flyter fint. Applåder 2007-10-24

Maria Ingridsdotter Viklund mycket vackert, applåderar o bokmärker! 2007-10-24