Hur ska man kunna skriva vad man känner när det inte finns några ord?
Innan fanns det ljud och blickar.
De är så mycket svårare när jag inte har dig här.
När man inte kan röra vid dig.
Eller le. Eller gråta. Eller vadsomhelst.
Vill du ha en kram?
Men då kramar jag mig själv och du kramar dig och så blundar vi båda hårt. Jättehårt och kanske kanske kan vi inbilla oss att det faktiskt är så.
Att det fortfarande är du och jag.