du viskade något i mitt
mest lättförälskade öra om
frostkalla exploaterade pianon
något i din röst skakade
våldsammare än mina händer
(du har
hällt ner hinkvis med pianosolon
i mina kupade händer och
sånt kan man bara inte låta sig
tappa sådär liksom ojsan)

men frosten glittrar inte så hårt och pianot
exploateras inte, prostitueras inte
det bara

imploderar och försvinner
under dina bröstkorgsblå, alldeles för
försiktigt vackra
fingrar