världen har börjat svartna inte
bara i mina ögon skorstenarna
utanför mitt fönster
hostar ut sot från alla mörka
tankar som fastnat någonstans
på väg ut juliette sa en gång
att tankar är ord som aldrig sägs
det är inte sant för
då kan jag inte ha sagt
någonting så
mycket som det skriker i
mitt huvud ingrids naglar
har fastnat på playback hon
skriker för att höra
stämbanden brytas mitt itu för
egentligen är ljud bara vågor bara
vågor det är därför man drunknar så
lätt
cykelvägen har börjat ömsa
asfaltsskinn efter alla cykelhjulsrepor och
skosuleskrapsår vi springer på som om
ingenting hänt sjunger att
snart är det jul medan
världen sakta slumrar till det
ligger ingen lila katt och spinner på min
mage inte ens en råtta på köks-
bordet gråter tidningen trycksvärta för
trehundraåttiosju har
dött i bombnedslag
nej
3 8 7
för att de får bara vara siffror
och inte bokstäver juliette sa en gång
att hela världen bara är bokstäver förutom
datorn som är ettor och
nollor det skulle nog vara ett
skämt men det är inte sant för det
finns nollor på andra sidan skärmen
också och
egentligen lyser inte solrosor de bara
reflekterar solens ljus jag
hatar min fysiklärare för det för
det och för att han tappade sina glasögon när
han pratade med mig
och
det är mitt fel
detärmittfel
de gick sönder
ser ni inte
de gick sönder
jag gick sönder ju
ute i mörkret puffar
skorstenarna på det har
fastnat drömvävnad i mina
ögonfransar och mina ögon gör
ont av tårgrus när jag sitter på
min matta och lägger pussel med
hjärteskärvor jag
sa en gång till den jag
älskade att kärlek inte
finns och det är

mittfeldetärmittfeldet
ärmittfel.