som någon sa
det finns ingenting, absolut ingenting utanför den egna perceptionen
vad du ser är den du är och hur du lärt dig se det du ser
gott, ont, tråkigt och meningslöst är allt i attityden
smärta, som någonting universellt, existerar inte
ej heller njutning, även det som ett universellt
ett liv utanför ditt eget har du ingen insyn i
empati är ovärderligt i alla situationer, men kan aldrig vara exakt
det enda man kan hoppas på att göra, när det kommer till andra människor
är att lyssna och försöka förstå
så länge man har full förståelse i att man aldrig kan förstå

så fundera några extra varv när busschaffisen missar din hållplats men träffar dig
eller när någon du aldrig sett förr måttar ett slag mot ditt huvud

vem är du att hoppa undan när en buss skenar mot dig
eller när en knytnäve flyger mot ditt hela näsben för att ta bort helheten

varför inte bjuda på choklad?
... fast kom ihåg att fråga om någon är allergisk mot något i chokladen
anafylaktisk chock vore ju lite pinsamt

/