somna in, tyna bort...
kasta ditt själv till hundarna
håll hårt i det andra...
den eviga sanning med modifikationer
med komplikationer av introspektioner...
så tröttsamt... perfekt oläsbart

som en spygrön fläck på en vit vägg störs tanken av ett falskt minne

i kedjor, i kedjor av skapade känslor försvarades den skapade viljan
det var som eld, mina feta fingrar...
en fladdrande insekt med ludna vingar
acceptens gav att leva och offra liv för liv och finna glädje därav
då fanns ingenting annat...
fastklistrad till ett hav av motsägelsefulla bett och slag...
riv och slit... bränn bort det onda... fokusera... djupare...

beroendeframkallande sekunder med besk eftersmak
och allt det som binder nu till denna frihet av att tro sig vara
med stålgrå kedjor i samvetet...
viljan skadar... den hämnas så poetiskt... så vackert grymt

jag tror jag hatar det...
allt det tysta i det våldsamma
att fastna och att fästa samman konsekvenser av ett själv
det förvillar sekundsnabba andetag in i... i det förlorade

söv mig... söv mig och karva ut den tänkande biten av huvudet...

/