Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fötter som sprang så fort

Du var den första
Den som alltid var för stor redan från början
För stor, för vuxen redan i den lilla kroppen

Vem vill släcka ljuset? Varför kan de små fötterna inte få fortsätta springa
Alldeles för fort, alldeles för vuxet, sprang de de små fötterna in i alla vassa hörn
Upp till doktorn och sy

De små fötterna blev större
Varför sluta de springa alldeles för fort?
Varför kan inte ivern och nyfikenheten få finnas kvar
Kanske finns äventyret just runt hörnet

När började du sluta springa fort, för att du nu tror på alla som säger
Att det inte finns något runt hörnet
Som är värt att ibland törna in
Och få sy några stygn

Vem gjorde dina stora blå ögon så gamla?
Jag skulle vilja tända ljuset i dem igen
Få dina fötter att springa
De vägar de borde ha sprungit
utan att ha kännt sig för vuxna för dig


Jag vill vrida tillbaka tiden
stå där och skrika till dej
när du svänger runt hörnet


Det är inte för sent
Det är aldrig för sent
Att börja springa i lagom takt
I din takt, där du får växa så som du behöver




Fri vers av Pingela
Läst 304 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-05 19:17



Bookmark and Share


    eva m h
Ömsinta ord till en älskad dotter!
2007-12-14

  MammaMia
En mammas enorma kärlek till sitt barn. Jag älskar dig o din stora flicka. Hon är inte du hon är mer av..... Hur var han i den åldern? Hur tog han sig fram???????? Kramar från mig
2007-12-05

    Matilda.k
Det gör ont att åldras, ont att lära sig av sina misstag.
Så vacker, mycket bra! :)
2007-12-05
  > Nästa text
< Föregående

Pingela