Jag vilade i det som jag trodde var en verklighet som varade för alltid

Jag levde i tron att det var tvunget att bestå

Jag kunde inte se förändringarna som en bro till en ljusare framtid

Det krävdes mycket sorg och smärta för att jag skulle förstå

Jag skulle vilja ta ett steg från randen

Kan du kontrollera livet genom att sluta handen

Jag stängde ute världen för världen gjorde mig låg

Jag häpnade, jag såg en mig själv som en spegling i dig, du är som jag

Jag försökte se in i framtiden och jag gillade inte de scenarier jag såg

Jag var tvungen att göra en förändring nu för en bättre morgondag

Jag skulle vilja ta ett steg från avgrunden

Jag vill bryta mönster, jag kan ta beslut i stunden

Jag drog undan gardiner av järn från fönstren, där ute fanns en sol

Jag hade behövt vila, hämta andan, men jag skulle aldrig stanna kvar

Ändå så kom jag mig inte därifrån utan blev sittande på en köksstol

Och det som fanns i rummet blev den verklighet som var

Jag skulle vilja ta ett steg från kanten

Och jag skulle vilja få in ljus i tanken

Jag undrar vad det är som jag sänder ut

Det som slungas tillbaka mot mig

Det som jag inte kan värja mig från tillslut

Och vad gör det med dig?

Jag skulle vilja ta ett steg från randen

Se till att vinden inte blåser bort löften som skrivits i sanden

En kommande morgon och så en stundande vår

Drömmar och möjligheter, det kan bli så

Om jag bestämmer mig så kan det bli så i år

Och jag vill tro att solen kommer att skina på oss två