Kan du glömma allt jag ska säga,
glömma allt jag nånsin säger
och allt jag aldrig sa?

Glöm allt som blev för ärligt
för besvärligt,
och minns att jag följde mönstret
att svara bra tack fint, det duger i krig
(precis som vi)

Och kan du glömma mina asförstörda
tankar om mig själv
och så säger vi att allt är bra
jag var bara lite negativ igår kväll…

Mhm
Mhm
MY ASS att jag var!
Gå och dö!
Gå och dö!
Gå och dö!
ungefär.
Du lyssnar ju aldrig när jag är här.

Men kan du glömma allt jag sa
om självkänslomiss och borttappade skor
och att inte bli helt sedd?

Glöm att jag viskade svagt
nästan ohörbart
att jag vill vara synlig
någon man tänker på, och tilltalar ibland
(precis som du)

Och kan du glömma mina sönderkörda
känsloargument
och så låtsas vi att allt är bra
att jag bara ville ha lite fler sms…

Mhm
Mhm
MY ASS att det var så!
Gå och dö!
Gå och dö!
Gå och dö!
ungefär.
Du lyssnar ju aldrig när jag är här.

Så sluta fråga hur jag mår
om du inte verkligen vill veta
för jag är fortfarande lika svår,
lika förfärligt
besvärlig
(glöm det också är du snäll)