Enligt handboken:

Narcissistiska kvinnor är kalla och beräknande och tycker egentligen illa om både män och kvinnor.
De utnyttjar en partner så länge han själv tillåter det, men om han visar civilkurage och går sin väg när måttet är rågat, blir de arga och hämndlystna.
Men de dör aldrig av brustet hjärta eller plågas av dåligt samvete.
Istället ser de en prins i varje ny kavaljer, men ve honom om han visar sig vara en groda.

Jag vet en kvinna som fungerar så här. Hon går över lik för att få allt på sitt sätt. Det går inte att resonera, inte reda upp, inte kompromissa med henne.
Får hon inte som hon vill så slår hon under bältet

Hennes barn lyder henne hela tiden.
Vad de känner innerst inne undrar alla i omgivningen.
Men de är drillade till att inte yttra sig med ett enda ord.

Denna kvinna byter ständigt partner.
Hon förväntar sig att barn och barnbarn utan vidare ska ta till sig hennes nya män, att det skulle kunna uppstå förvirring är henne totalt främmande.

I hennes värld existerar bara hon själv.
Och hennes tillfälliga drömprins.

Ingen vågar ställa frågor till henne heller.
Hon har alltid svepande förklaringar. Som hon tror att alla tror på.
Så länge hon får som hon vill kan hon vara charmerande.

Hon måste ha rätt i allt. Hennes behov måste ständigt tillgodoses först och främst. Hennes barn har lärt sig att lyda. De har också lärt sig att villkorslös kärlek, eller äkta omtänksamhet inte går att få av henne.

Undrar om de resten av sina liv kommer att nöja sig med att få vistas i hennes närhet enbart om de aldrig har egna åsikter.
Vänner har hon inte några eftersom hon är oförmögen till lojalitet.

Undrar hur hon kommer att åldras.

Måtte det finnas drömprinsar så det räcker åt henne.
Måtte hon inte bli ifrågasatt.