I vardagsrummet

sitter min far

och spelar

en sorgsen melodi

på pianot




Och jag inser

att någonstans

långt där inne

har han känslor





Min mor sover

en drömlös sömn

tillsammans

med sina älskade

tabletter




precis som jag

har hon insett

att de bästa langarna

är de i vita rockar




Min kära syster

är redan förälskad

i döda ting

som blänker




Själv

ligger jag och lyssnar

på hur mistluren

varnar

fartygen

för svanebäckgrundet



Snart

ska jag

börja den långa

färden

genom dimman


och höra mina vänner

ropa

medan de långsamt

försvinner

utom räckhåll



Men jag är redan van

vid maklösheten



Så när jag långt senare


ser en efter en

gå genom isen

står jag lungt kvar

på stranden