Man borde ha följt tveksamheterna
hållt sig till det halvmörka
och det halvljusa
det grådaskiga och delvis korrumperade

livet i bitar och men inget i svart eller vitt

helhet bedrar vishet, tanken deterierar
liksom färdiga tankar underminerar förmågan att tänka
för det självklara, uppenbara
det omöjliga och underbara
ingenting och någonting
och någonstans mitt-i-mellan

där livet finns och väntar på dig i en evig kurragömmalek
det finns inget definitivt i det kombinerade fiktiva
inget definitivt inte och inga klara omöjligheter
eller färdigpacketerade självklarheter i skinande omslagspapper

vissa söker skönhet
andra, vishet

jag gillar dumhet
och underbart förstörd vilsenhet
... för mig själv


/